I onsdags deltog jag i ett informationträff inför en "commemoration service" (vet inte svenska ordet...) för att fira minnet av de RAF-dräpta.

För er som inte har hört om RAF:en (som står för Röda Armé Fraktion), RAF:en var en utav de tyska studenterörelserna (so kallade 68-vänstern) i det sena 60-talet uppstående vänsterradikal terroristförening som bildades 1970 och deras verksamhet bestod tills 1998 (!). Deras strävan var att kämpa mot de fascistiska strukturer i västtyskland, som i deras uppfattning var bara en fortsättning av tredje riket. Pga olika skäl var de övertygade att vara "revolutionära avantgarde" och utsedda att föra "masserna" till revolutionen, t o m med våld och mord. Så gällde verkan ju framförallt systemet och systemets representanter inom politiken, juridiken, ekonomin & industrin och militären. Det här ledde till 34 mord på personer i det offentliga livet, men också på privatpersoner, och det från hela Europa och USA.
Även i Sverige hade de sin verksamhet, i form av ett anfall mot den tyska ambassaden i Stockholm för att få andra RAF-medlemmar ur fängelset (viktigast var dock grundarna och RAF-huvuden Andreas Baader, Gudrun Ensslin och Ulrike Meinhof, som vände sig i fängelset ifrån RAF-ideologin, som förde till utgränsning inom gruppen (pga "förräderi" ) och slutligen förtvivlad självmord den 8:e maj, dagen då andra världskriget slutade i Tyskland). Det hela ledde till döden av två tyska diplomater (och två terrorister efter en misslyckad explosion).
Också väldigt känt är kidnappningen av Hanns-Martin Schleyer och kapningen av flygplanet Landshut 1977, det här var höjdpunkten på RAF-terrorismen, den så kallade "Deutscher Herbst". Båda aktioner utfördes för att befria fängslade medlemmar men båda var utan succé. När flygplanet, som blev kapad på vägen från Mallorca till Frankfurt, och kapningsoffrarna befriades några dagar senare blev den kidnappade Hanns-Martin Schleyer mördad av sina kidnappare, dessutom begick Ensslin, Baader och Jan-Carl Raspe (som ju alla tre satt i fängelse) självmord.
Och så här slutade första generationen, som var nog den värsta i sin ideologi och sin radikalitet. Tyvärr tog det här inte slut på hela RAF-historien, som sagt den fortsätter tills 1998, och dit skulle det bli en lång väg med mera dödar.

Det här ska bara vara en väldigt, väldigt kortfattad tillsammanfattning av det hela. Om ni vill veta mer så får ni kolla på wikipedia eller i biblioteket. Säkert vet också Lars mer om det, ni kanske kan prata om det på nån historia lektion om ni (eller han) vill.

1 Kommentar 19.10.07 14:20, kommentieren

Livet är en kaka

Idag ska det bli lite kulturell, för idag ska vi lära oss nåt om de gamla grekerna. Säkert vet ni att de var lite konstiga. Men de var inte så dumma heller.
Men det var ju inte det jag tänkte prata om, så slut med tjatandet. Hit med kulturen!

"De gudarna älskar de mest som de tar till sig först.
Lyckligast är den som är inte ens född.
Näst lyckligst är den som dör ung."

Vad ska man säga om det då? (Det är den so kallade Grekiske Pessimism)

Nåt annat då.
Har ni hört om sidan darwinawards.com? Skit, vad den är roligt. Nåja, lite iaf. Och sedan inte allt på sidan. MEN, grejen är att sidan delar ut ett pris. Näehe, inte nåt Nobelpris, men Darwin awardet.
Och den delas ut varje månad eller så. Till nån som dog möjligst spektakulärt och dumt. Och fan vad det finns för roliga dödar. (Får man säga så?!?)
Då ska nån säga att dödet är inte värt nåt.

1 Kommentar 12.10.07 23:11, kommentieren

Hallelujah

Och då var veckan över. Men det var faktiskt också det i rätt tid. Veckan har gått fort, men det var ändå stressigt. Först på måndag var ju mitt matteprov som jag klarade med en 3+ (det är kanske liknande med G+ eller VG-), det kändes faktiskt jättebra!
Sedan på tisdag började skolan ju på riktigt, med lektioner och allt (t o m läxor!) och så gick det vidare hela veckan och så kommer det att gå vidare hela året...
Nåja, sånt är livet, men det verkar som att 2an här är också det svåraste året, fastän jag inte vet hur det kommer att blir nästa år. Chill blir det iaf inte heller. Men nog med skolan, veckan är ju över och helgen är här.
Och vad gör man på helgen? Riktigt, man är ute och festar, bäst varje kväll (utom söndag så klart, då ska man ju sova redan kl 20 för att skolan börja nästa morgonen). Och man har körlektion på lördag kl 11. Att köra är faktiskt jävligt kul även om det kanske inte går så bra hela tiden. Men verkligen pinsamt blir det egentligen bara om bilen stannar vid korsningen och man måste vänta till nästa gången ljuset ljuser grön. Inte att sånt skulle hända mig, särskilt inte på min första körlektion i tisdags. Men det vore ju pinsamt, eller?

Förresten, ni får jättegärna skriva nåt i kommentarn och ni behöver inte heller bry er om vad min dumma storebror skriver. Även om han säger att han inte tycker om svenska språket, han är ju bara avundsjuk.

Men då så, då var ju också det överstökit, vad bra att det gick så fort. Är det nåt annat jag borde berätta om? Näe, det tror jag inte. Men kanske dock, vem vet. Fast ni får ju veta det rätt så snart. Bra att veta iaf.


Jay Brannan - Soda Shop (vilken grym låt!)
Regina Spektor - Ode To Divorce
Regina Spektor - Poor Little Rich Boy

4 Kommentare 31.8.07 20:22, kommentieren

Äntligen inte längre på väg

Så, nu är jag äntligen hemma. Okej, det är ju några veckor redan, men jag var ju också borta en hel del. I Danmark t ex. Och i Bremen. För de som inte vet: Bremen är en stad i norra Tyskland, och samtidigt är det ett eget Bundesland (=län). Liksom Berlin.
På måndag börjar skolan igen. Och det verkligen på allvar. Kl 9.45 skriver jag ett matteprov. Om jag får G, får jag gå vidare. Blir det IG måste jag gå om året. Det betyder ju att jag måste vara väldigt duktig, fast det är nog inte min styrka.

Ja, annars, vad har hänt annars? Som sagt, jag var i Bremen (två dagar) och hälsade på en kompis som bodde där ett år. Det var väldigt kul i Bremen! Jag var lite förvånat eftersom jag trodde hela mitt liv att Bremen var nån tråkig småstad (små i tyska (eller dock kanske berlinska?) förhållande, alltså runt två-, trehundratusen). Men så var det ju inte alls! Bremen är ju först inte så liten, det bor faktiskt över en halv miljon invånare där och sedan är det ju inte så tråkigt heller där. Om man hittar rätt stället iaf. Bara tur att en kompis bodde i bästa (=roligaste, hippaste) delen av stan. Så på kvällen var vi ute och tog en liten "pubrunda", ska säga vi var inne i tre pubbar (hur stavas det, med två eller ett p, eller helt annorlunda?) och drack lite öl (Becks, det framställas nämligen i Bremen, men sedan är det ju också ett gott öl). Så det var "En öl, tack!", dricka ur och strax till nästa puben. I sista puben blev det inget öl, men bästa cocktailen jag nånsin druckit, och det visade sig att Tequila Sunrise är fortfarande det bästa som finns!
Klockan var redan två när vi kom hem. Ingen fara på en helg, men det var ju en måndag och min kompis skulle nästa morgonen på jobbet, stackars Malin! Men hon klarade sig fint och när jag tre, fyra timmar senare kom dit då verkade hon faktiskt rätt pigg. Bara synd att det var snart dags att åka hem.

Några dagar senare var jag då i Danmark med min familj, vill säga min mamma, min lillebror (vilken liten fan skulle sig visa de dagarna), och min lillasyster (detsamma). Jo, så klart älskar jag mina syskon men inte i tio dagar. Fast det blev ändå en rätt skön semester. Även om vi gjorde mycket att tillfredställa mina små syskon. Och jag kan ju inte säga att jag inte tyckte om "Randers regnskov" eller Ebeltofts Safaripark (med en riktig liten safaritur, på tyska. Hört, hört!). Fast "regnskoven" var nog min favorit, där visades många exotiska djur, som kommer varifrån? Från regnskogen så klart! Vem skulle ha tänkt det. Roligt var de ju verkligen, eller lite äckligt ibland också, eller helt enkelt bara fascinerande. Det var verkligen värt det. (Bara så ni vet.) Tyvärr höll Århus inte mina förväntningar, men det var kanske också för att vi var bara två timmar där på väg hem och fick inte se mycket mer än shoppinggatan. Senare den kvällen var vi då äntligen hemma, det kändes verkligen skönt.

Men då började helvetet. Jag fick plugga så mycket som möjligt. Men ofta jag gjorde det. Helt enkelt: Orka! Okej, lite gjorde jag dock, hoppas bara att det var värt det.
Och en trevlig dag hade jag ju också, sista lördagen ville jag träffas med min klasskompis Janina (som var också i Sverige, ett halvt år i Göteborg) för att plugga matte, det gjorde vi också men innan dess var vi vid de nordiska ambassaderna (de har ett byggnadskomplex i centrumet) och lyssnade på "blåslandslaget". Det var en orkester ganska likt SSB, fast nog inte så bra som vi var Varje år finns det typ uttagningar och vem som vill får anmäla sig och provspela, sedan resar de "utvalda" till ett läger i Kalmar, där de övar de stycken de ska spela. Och efteråt går de på turné i Europa. Det här året spelade de bl a i Berlin, nånstans i Polen och jag tror också i Köpenhamn. Och min kompis Janina hade till och med en kompis i orkestern, han gick i hennes klass i Göteborg.

Ha, det glömde jag ju nästan! Jag ska börja ta körlektioner, redan nästa tisdag, och om det går som min pappa önskar sig det, då är jag klar om typ två månader. Vi väntar med spänning, hur ska det gå?

Ja, det var det tror jag. Hoppas att ni har det bra alltillsammans, även om skolan har redan börjat om. Sköt om er. Och jag lovar att jag kommer mer eller mindre snart att höra av mig igen.

Till slut bara min "soundtrack", alltså de låtar jag har hört medan jag skrev allt det här:

Simian Mobile Disco - It's The Beat
Röyksopp - Eple
Röyksopp - What Else Is There
Röyksopp - So Easy
Röyksopp - Remind Me
The Knife - Pass This On
The Knife - You Take My Breath Away

4 Kommentare 24.8.07 21:07, kommentieren

Endlich ein Grund zur Panik

Einen kleinen Hallelujah-Chor fände ich jetzt schon angemessen, schliesslich veröffentlichen Wir sind Helden am 25. Mai ihr drittes Album. Das heisst Soundso. Und wer eine Kostprobe haben will, der sollte entweder auf www.wirsindhelden.com oder auf www.myspace.com/wirsindhelden (wo es auch eine wahnsinnig tolle Version von Guten Tag gibt, und zwar auf französisch, die heisst dann Guten Tag La Reclamation). Ja, dann bleibt mir wohl nichts anderes übrig als weiter Panik zu schieben, weil ich mir die Platte ja leider nicht hier in Schweden kaufen werden kann, muss ich wohl bis zum 3. Juli warten. In diesem Sinne, immer schön Panik machen.

Wir sind Helden - Saa itte miyô
Wir sind Helden - Meine beste Freundin

3 Kommentare 22.4.07 14:06, kommentieren

Sunday Bloody Sunday

Morgen fängt die Schule wieder an. Ich muss meine Socialkunskaphausaufgaben machen. Sollte endlich mir die Zähne putzen und mich duschen gehen. Mein Frühstücksgeschirr abräumen. Meine getrocknete Wäsche abnehmen und neue Wäsche waschen. Mein Zimmer aufräumen und vielleicht auch staubsaugen. Warum sitze ich eigentlich hier? Mir geht es gut.

1 Kommentar 15.4.07 13:20, kommentieren

Snart kommer påsken!
Det ska bli skönt och härligt,
Men i SPEI beter de sig fortfarande förfärligt.
Vi glömmer inte vad ni gjorde vid jul,
Nu är det vår tur att ha lite kul.
Vi snälla barn får av påskharen gott,
Men för de stygga SPEI:arna blir det inte nått!!

1 Kommentar 10.4.07 02:24, kommentieren